Update: Sammanställningen är nu uppdaterad med information om lokala riktlinjer vid Varbergs sjukhus.
De flesta av Sveriges landsting har tagit upp frågan om vård för papperslösa, och en stor andel av dessa har antagit någon form av lokal policy i frågan. Många landsting har samarbetat på olika sätt och hämtat inspiration från andras riktlinjer, men ändå är bilden ganska fragmenterad. En del av mitt avhandlingsarbete handlar just om hur landstingen har hanterat frågan, administrativt och politiskt, men även praktiskt, och för att få en tydligare bild av hur det ser ut i de olika landstingen har jag gjort en sammanställning av de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som landstingen antagit såhär långt. Det ska påpekas att flera landsting just nu är i begrepp att ta beslut om policyer och en del av denna information kan därför komma att ändras relativt snart.
Sammanställningen baseras på läsning av policydokument, landstingsstyrelse- och landstingsfullmäktigeprotokoll samt främst telefonintervjuer men även mailkontakt med utredare av frågan, men i de fall frågan inte utretts, landstingsråd med ansvar för sjukvårdsfrågor, samt personer med ansvar för asylsjukvård, vårdval eller ekonomi och patientavgifter. De frågor som ställts handlar främst om vad man har för policy, om man tagit fram praktiska tillämpningsanvisningar, hur information om dessa kommunicerats till verksamheterna, och var man inhämtat information i frågan.
Sammanfattningsvis kan sägas att alla landsting utom Jämtland och Gotland tagit upp frågan, och av de som tagit upp frågan har alla utom Kalmar och Västmanland formulerat något slags dokument angående papperslösas tillgång till vård. Dessa dokument kan utifrån sitt innehåll delas upp i tre grupper: de som ”förtydligat lagen”, de som har utvidgat akut vård till att också omfatta ”omedelbart nödvändig vård” samt de som inkorporerat papperslösa i gruppen asylsökande. Den sista gruppen kan vidare delas upp i två grupper där den ena skiljer på ”gömda” och ”andra papperslösa”. Kartan nedan ger en överblick över situationen i de olika landstingen.
Landstingen indelade utifrån riktlinjer angående vård för papperslösa, per oktober 2009
Utöver skillnaderna i policy skiljer sig landstingen åt i hur detaljerad man varit i tillämpningsanvisningar samt hur kommunicerat beslutet till verksamheterna. Vissa landsting har tagit fram mycket detaljerade tillämpningsanvisningar för att säkerställa att man inrättat fungerande rutiner och att personalen har kunskap om dessa. På några håll har man ordnat utbildningar för berörd personal eller tagit upp frågan inom ramen för befintlig vidareutbildning trots att ingen policy antagits.
Sammanställningen finns att ladda ned här:
Vård för papperslösa i Sverige
Alla befintliga riktlinjer och tillämpningsanvisningar om vård för papperslösa finns att ladda ned här:
Västragötalandsregionen riktlinjer
Västernorrland protokollutdrag
Västerbotten tillämpningsanvisningar
Stockholm riktlinjer
Sörmland riktlinjer
Skåne Tillämpningsanvisningar
Skåne policy
Sahlgrenska riktlinjer
Norrbotten protokollutdrag
Östergötland riktlinjer
Update: OBS!! Fler riktlinjer finns här!
Tack för ett mycket fint arbete. Det kan verkligen vara till nytta!
Tack =)
Ju man pratar mycket om integration eller anpassning i Sverige.
Landet själva inte har anpassat sig till konventioner om sociala och rättigheter som utgår från “Flyktkonventionen, Barnkonventionen om de mänskliga rättigheter”. Alla är ratificerade av Sverige, de är bara att tillämpa.
Sverige och Österrike är de två länder där restriktiviteten är störst . Efter FN:s särskilt utsände observatör om rätten till hälsa och våed besökte Sverige 2005 blev de svenska reglerna uppmärksammade internationellt och stark ifrågasatta. Avtal mellan staten och Sverige landsting och kommuner älägger sjukhus och vårdcentraler att erbjuda asylsökande hälso- och sjukvård för vård som inte kan anstå. Vården skall vara subventionerad enligt en överenskommen taxa anpassad till asylsökandes låga dagspenning. Avtalet gäller huvud taget inte för papperslösa.Kritikenfrån flera håll visar att mänskliga rättighetert är utopi i Sverige. Argumenten handlade bland annat om otydlighet gentemot hälso- och sjukvård lagen, brist på samstämninghet med sjukvårdens etiska skyldighet att ge sjukvård utan diskriminering, och med internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Kortsiktigt tänkande, ovälfärdspolitik, brist på vård leder till högre sjukvårdkostnader i framtiden och ökar mänsklig lidande samt felaktiga föreställningar om vad som orsakar flykt. Lagen antogs ändå av riksdagen.
Tips: Boken “Vinna eller försvinna, om flykt, asyl och hjälpare”, författare Annette Rosengren.
Boken: “De Papperslösa och de aningslösa”, författare Kristina. Mattson