Så till slut… / Finally

Avhandlingen är färdigskriven och har kommit från tryckeriet. Den är väldigt fin tycker jag. Disputationen äger rum den 8 juni kl 10.15 i Uppsala Universitetshus, Sal IV. Opponent är Yasmin Gunaratnam, Senior Lecturer i sociologi vid Goldsmiths, University of London.

Avhandlingen heter Presenting the Absent: An account of undocumentedness in Sweden och finns här att ladda ned i fulltext. Här finns också den svenska sammanfattningen, inklusive förord, innehållsförteckning och bibliografi.  Pressmeddelandet om avhandlingen som skickades ut den 18 maj finns här.

 

I am finally done with my thesis. It has arrived from the printing house and I am very happy with it. The defence takes place on the 8th of June, 10.15 a.m. at Uppsala University main building, in room IV. The opponent is Yasmin Gunaratnam, Senior Lecturer in Sociology at Goldsmiths, University of London.

The title of the thesis is Presenting the Absent: An account of undocumentedness in Sweden and can be downloaded in fulltext here. The press release that was published on the 18th of May can be found here.

Uppdaterad lista på landstingsriktlinjer ang vård för papperslösa

Bristen på nationell reglering av vård för papperslösa har gjort att många landsting formulerat egna regler och riktlinjer i frågan. Hösten 2009 gjorde jag en sammanställning och sammanfattning av de då existerande policyerna som antagits i landstingen. Sedan dess har flera landsting antagit nya eller reviderade riktlinjer, och detta är en uppdatering av den tidigare sammanställningen. Ytterligare information kan också hittas i den Rättighetsrapport som Kerstin Sandberg och Malin Fryknäs publicerade 2010.

Kortfattat kan sägas att alla landsting utom Kalmar, Västmanland, Jämtland och Gotlands kommun har klargjort vad som gäller för papperslösa inom deras landsting. Riktlinjerna skiljer sig åt i både innehåll och hur detaljerade de är. Detaljerna är viktiga särskilt när det gäller sekretess, journalföring och registrering, då osäkerhet i dessa steg kan leda till att man av misstag lämnar ut information till exempelvis Migrationsverket. Instruktioner för journalföring och registrering är extra viktigt när det gäller papperslösa då de inte har person-eller samordningsnummer och dessa rutiner kan vara okända för receptionspersonalen. Journalföring och registrering är också viktigt för patientsäkerheten, och för att avdelningen eller kliniken ska kunna få ersättning för vård som inte patienten kan betala.

För närvarande är det Sörmlands landsting som gått längst i sina regionala riktlinjer, och erbjuder både asylsökande och papperslösa vård på samma villkor som landstingets medlemmar. De flesta landsting har riktlinjer som anger att papperslösa ska ha tillgång till motsvarande “vård som inte kan anstå”, antingen till vårdens verkliga kostnad, eller till samma avgifter som för asylsökande. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har länge haft mycket detaljerade och genomtänkta regler och instruktioner till vårdgivarna, och deras modell har stått modell för många landstingsriktlinjer.

Rosengrenska kliniken har länge försett papperslösa patienter med en papperskopia av Sahlgrenskas riktlinjer när de ska gå till sjukhuset. På detta sätt kan man försäkra sig om att personen som tar emot på sjukhuset vet om gällande regler och rutiner. Det gör mottagandet smidigare, och ger en viss trygghet till patienten. Utöver en sammanfattning och översikt över landstingens riktlinjer så har jag därför samlat alla de regionala riktlinjer, tillämpningsanvisningar och annan information från landstingen jag har tillgång till. I vissa fall är det ett pressmeddelande, ett utdrag av ett protokoll eller som i Västmanlands fall en landstings plan som uttrycker landstingets syn på hur man förhåller sig till vård för papperslösa. Kontakta gärna mig om du känner till eller har tillgång till fler eller nyare riktlinjer, så kan jag uppdatera sammanställningen.

Sammanfattning och sammanställning av landstingsriktlinjer 2012

Landstinget Blekinges regelbok och uppdragsbeskrivning
Landstinget Dalarna Tillämpningsanvisningar papperslösa flyktingar
Gävleborgs tillämpningsanvisningar angående vård för papperslösa
Halland Vården av papperslösa flyktingar
Jönköping Hälso- och sjukvård till gömda/papperslösa personer
Jönköping – Vård av personer från andra länder
Kronoberg – information från landstingets hemsida
Norrbotten Utdrag ur Landstingsstyrelsens protokoll
Sahlgrenska Universitetssjukhusets riktlinjer
Region Skånes policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder
Stockholm Riktlinjer för omhändertagande av papperslösa eller gömda flyktingar på vårdinrättningar
Sörmland landstingsstyrelse Protokollutdrag
Sörmlands landsting Hälso- och sjukvård till asylsökande och papperslösa (ej uppdaterad)
Uppsala Riktlinjer avseende administrativ hantering samt
Uppsala Ekonomirutiner avseende självbetalande patienter
Västmanlands landstingsplan
Västernorrlands län Rutin för hälso och sjukvård till papperslösa/gömda
Västerbottens landsting beslut och tillämpningsanvisningar
Västragötalandregionen – Vård till asylsökande och gömda/papperslösa flyktingar
Örebro läns landstings avgiftshandbok
Landstinget i Östergötland Sjukvård för asylsökande och papperslösa (länk)

three short paragraphs on form and freedom

Imagine that you are standing on a field. It looks like a golf green that goes on for ever and ever, 360 degrees. You have no map and no plans. Where ever you look there’s nothing, neither close nor far. But if you stare at the horizon for a while you might start imagining things. Everything is just flat, and flat and flat and the same colour and no features. Where would you go? And how would you keep yourself going?

Our lives form around the structures and landscapes we grow up and live in, no matter wether we spend our lives complying to or rejecting them. Our expressions, in whatever format or language, forms around its structures and landscapes in just the same way. And what we make out of that is what makes us us, or our voice our voice. With no obstacles, at all, we could consider ourselves completely free. Or lost.

What if we could express exactly what we thought and felt. I dont mean that we ever could, but what if? Wouldn’t it just be… a roar? A shockwave of sound, so complex that it fills every wavelength. And it just keeps coming, doesn’t it? But if we succeed in distinguishing and channelling some part of it onto a page, or a canvas or a scene or into a little gesture, it may, it has a chance to sing in tune with someone-else’s roar, and we can truly, though not ever fully, understand.

Artikel i Läkartidningen

En artikel av mig i Läkartidningen om landstingens riktlinjer angående vård för papperslösa. Läs den här!

Spatialized time

As a tribute to the jet lag that is (oddly enough) keeping me up, I’d like to pull your attention to the geography of time zones.

Wikimedia Commons provides the world map of time zones that we often see, but have a look at this great flash map at radical cartography!

Article in Swedish in the journal Revansch!

A while ago, I was interviewed for an article in Revansch! published by Riksförbundet för Social och Mental hälsa (National Association for Social and Mental Health). The article features the newly started Tinnerökliniken in Linköping who offer heath care to undocumented migrants in the area. It is written by Cecilia Köljing and is not published on the web, but here it is: Revansch1_2010.

Uppdatering av landstingsriktlinjer

Några ändringar och ytterligare beslut har tagits sedan jag skrev det här. Här är därför en ny sammanfattning samt en ny, uppdaterad lista på lokala riktlinjer för vård för papperslösa.

Vård för papperslösa i Sverige – Sammanfattning av landstingsriktlinjer

Uppsala riktlinjer
Gävleborg riktlinjer
Halland riktlinjer
Jönköping riktlinjer
Örebro Vård till personer från andra länder
Protokollutdrag Norrbotten
Sahlgrenska riktlinjer
Skåne policy
Skåne Tillämpningsanvisningar
Sörmland riktlinjer
Stockholm riktlinjer
Västerbotten tillämpningsanvisningar
Västernorrland protokollutdrag
Västragötalandsregionen riktlinjer

Absence. Materiality, embodiment, resistance

I am co-organising a session at the RGS-IBG Annual International Conference, 1-3 September 2010 in London, sponsored by the Social and Cultural Geography Research Group (SCGRG) Update: and the Political Geography Research Group (PolGRG)

Organizers: Lars Frers – University of Oslo, Lars Meier – Institute for Employment Research, Nürnberg and me

Absence. Materiality, embodiment, resistance

What is missing, for whom and why? How does that, which is absent, relate to the things and people that are present? In this session we whish to engage with the intersections of the material and emotional qualities of absence, focussing on the fact that absence is all but a void, manifesting itself in concrete places, people and things; that it is embodied and enacted.

To feel something’s absence, it needs to be part of a temporal pattern, it has to be a part of what is expected; something that used to be present. A factory is shut down, workers gone, and with them the sounds and smells of work. Yet all of these sensual experiences may be evoked by a whiff of a machine’s scent, by a familiar chink or a rusty tool laying around. Exploring the materiality of absence, we want to improve the understanding of how remembrances of things past and people gone are realized in things and people present. Establishing absence may also be part or result of power-related negotiations. As legal residuals of border regulation, irregular migrants are absent in a jurisdiction; off the grid, uncountable and unable to complain if abused or exploited. Yet, their presence is unquestionable. Although being able to exercise that presence may be a long term goal, absence – from conspicuous places, from view and immigration officer’s radars, can be a situational tactic necessary for their survival. However, managing absence, controlling the traces and the materialities that might make the absent present can also be a long-term strategy. Research into climate change can be understood as work trying to overcome the resistance of the material by digging up traces that show that something is there even it may usually be absent.

The absence-presence ambivalence can be worked in various ways; a presence suggesting the absent, the seemingly absent becoming present in flesh and blood, or as a merely suggested, ghostlike presence.

Possible session topics:

• Remembrances: Emotions, memory and the materiality of absence
• Contestations of what and who is absent/present
• Practices and the managing of absence

In the session, we want to discuss different characteristics of absence and their interrelations. To achieve this we will focus on concrete experiences and examples of absence and we welcome presentations that display the sensual and material qualities of absence.

Please submit an abstract of no more than 300 words for a 20 minute presentation (including title, presenter’s name and affiliation) before 31st January 2010 to lars.frers[at]fu-berlin.de, larsmx[at]gmx.de and/or erika.sigvardsdotter[at]kultgeog.uu.se

Children as gatekeepers

I (now not so) recently attended a research seminar at Swansea University organized by the Centre for Migration Policy Research called Methodological issues in capturing and understanding experiences of migration. This text is based on my presentation at the seminar titled: Getting to know ‘hidden’* rejected asylum seekers in Sweden – Children as gatekeepers

As part of my research aiming to understand the everyday experiences of undocumented migrants, I am doing participatory observation in a monastery that is a sanctuary for anyone in need of protection. Around 35 undocumented migrants stay there at any given time, mainly families with children that have been denied asylum. At my first visit there, I offered my assistance to the three nuns, and was accepted as child minder, factotum and researcher, and over the last year and half, I have spent longer and shorter periods there amounting to about 50 days.

I got to know the children in the immediate way that one often does, and with time I have also come know the grown-ups. During this time, I have realized how important my relations with the children are for my relations with the parents. Not only as a natural subject of discussion and possible conflict, but also for me to show trustworthy. Families that arrived during the time I have been there have soon adopted me as their friend and discussion partner, actually saying straight out that “well we see that the children like you very much, we see that they trust you, then we do too!”

One case where my relations with children have reflected extra visibly in relations with parents is in the case of a family with an autistic son. For a year, he didn’t show any interest in me, my efforts to come closer to him and his parents were fruitless. This summer then, after a year of repeated visits and a couple of longer stays at the monastery, the boy finally befriended me an evening on the trampoline, and, surely I know that it is not this simple, but I know our new friendship was significant when I the same evening and the coming days had a couple of intimate discussions with his mother. Since then, she is one of the women I speak most often to when I’m there.

I have thought of this in terms of a gatekeeperhood of children. They give me a playful route to their parents, and in that, the children’s trust is key. There are several positive but also problematic implications of this modus operandi. Being the factotum and child minder gave me an opportunity to stay in the monastery and slowly let us get used to each other. The children know that I’m writing a “book” about the monastery and I have had formal drawing and interview-sessions with some of them, but what do I do with the things children tell me about their parents? It has happened several times that children have told me things about what their parents think of other parents or children, or things that have happened to them that are or are not related to my research. One conclusion I can take without revealing things I should not reveal is that the children to a rather high degree are aware of what is going on among the grown-ups and have good idea of why they are there.

Another issue that constantly arises is that of which ‘side’ to be on in conflicts between parents and children. When staying in the monastery for longer periods of time I come very close to their everyday conflicts, as a bystander, as a witness –of the act to be punished, the conflict or both – or even as the object of conflict. It is fair to say that I often don’t agree with the nuns’ and parents’ methods of rearing children and I often whish to object, but I cannot interfere with their rules and undermine their authority, that’s not why I’m there. I have not yet faced a really difficult situation (although I can picture several potential such), and my decision to have ‘my rules’ in ‘my games’, but let parents have their way when present has functioned this far. It is mainly an internal conflict in me than something affecting children, parents or nuns.

Finally, and this may be the most difficult question, what is my responsibility for our relationships? During my time there we have had time to build strong relationships and especially the children wonder why I am not coming more often and staying longer. But what next? Will l leave and never come back when my thesis is written? Hopefully these families have moved out with residence permits and probably others have moved in. But I do believe that I will continue to know some of these children for a long time.

* a lot can be said about the therm ‘hidden’, but this is not the time

A post in Swedish om landstingens riktlinjer angående vård för papperslösa

Update: Sammanställningen är nu uppdaterad med information om lokala riktlinjer vid Varbergs sjukhus.

De flesta av Sveriges landsting har tagit upp frågan om vård för papperslösa, och en stor andel av dessa har antagit någon form av lokal policy i frågan. Många landsting har samarbetat på olika sätt och hämtat inspiration från andras riktlinjer, men ändå är bilden ganska fragmenterad. En del av mitt avhandlingsarbete handlar just om hur landstingen har hanterat frågan, administrativt och politiskt, men även praktiskt, och för att få en tydligare bild av hur det ser ut i de olika landstingen har jag gjort en sammanställning av de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som landstingen antagit såhär långt. Det ska påpekas att flera landsting just nu är i begrepp att ta beslut om policyer och en del av denna information kan därför komma att ändras relativt snart.

Sammanställningen baseras på läsning av policydokument, landstingsstyrelse- och landstingsfullmäktigeprotokoll samt främst telefonintervjuer men även mailkontakt med utredare av frågan, men i de fall frågan inte utretts, landstingsråd med ansvar för sjukvårdsfrågor, samt personer med ansvar för asylsjukvård, vårdval eller ekonomi och patientavgifter. De frågor som ställts handlar främst om vad man har för policy, om man tagit fram praktiska tillämpningsanvisningar, hur information om dessa kommunicerats till verksamheterna, och var man inhämtat information i frågan.

Sammanfattningsvis kan sägas att alla landsting utom Jämtland och Gotland tagit upp frågan, och av de som tagit upp frågan har alla utom Kalmar och Västmanland formulerat något slags dokument angående papperslösas tillgång till vård. Dessa dokument kan utifrån sitt innehåll delas upp i tre grupper: de som ”förtydligat lagen”, de som har utvidgat akut vård till att också omfatta ”omedelbart nödvändig vård” samt de som inkorporerat papperslösa i gruppen asylsökande. Den sista gruppen kan vidare delas upp i två grupper där den ena skiljer på ”gömda” och ”andra papperslösa”. Kartan nedan ger en överblick över situationen i de olika landstingen.

Landstingen indelade utifrån riktlinjer angående vård för papperslösa, per oktober 2009

Utöver skillnaderna i policy skiljer sig landstingen åt i hur detaljerad man varit i tillämpningsanvisningar samt hur kommunicerat beslutet till verksamheterna. Vissa landsting har tagit fram mycket detaljerade tillämpningsanvisningar för att säkerställa att man inrättat fungerande rutiner och att personalen har kunskap om dessa. På några håll har man ordnat utbildningar för berörd personal eller tagit upp frågan inom ramen för befintlig vidareutbildning trots att ingen policy antagits.

Sammanställningen finns att ladda ned här:

Vård för papperslösa i Sverige

Alla befintliga riktlinjer och tillämpningsanvisningar om vård för papperslösa finns att ladda ned här:

Västragötalandsregionen riktlinjer
Västernorrland protokollutdrag
Västerbotten tillämpningsanvisningar
Stockholm riktlinjer
Sörmland riktlinjer
Skåne Tillämpningsanvisningar
Skåne policy
Sahlgrenska riktlinjer
Norrbotten protokollutdrag
Östergötland riktlinjer

Update: OBS!! Fler riktlinjer finns här!